About Green Roofs

(This page will be available in english soon)

Gröna tak är ett samlingsbegrepp som oftast används för att beskriva vegetationstäckta tak. Det avser allt ifrån ett tunt lager med sedumväxter på taket till tjockare växtbäddar med buskar och träd. Att använda växter på tak kan spåras långt bak i mänsklighetens historia. Det mest välkända exemplet är “Babylons hängande trädgårdar”, ett av antikens sju underverk. I Norden har torvtak funnits länge i traditionell skandinavisk bebyggelse men kom att försvinna från städerna under 1800-talet. Det var inte förrän i slutet av 1900-talet som gröna tak åter blev populära, nu som en metod för en mer hållbar och klimatanpassad stadsbebyggelse.

Olika skötselkategorier av gröna takplanteringar

Etablering av vegetation på tak kan lite grovt delas upp i tre skötselkategorier. Uppdelningen beskriver hur det är tänkt att taket ska skötas,  vilka växter som kommer att användas och om det ska vara tillgängligt för människor att vistas ute på de planterade ytorna  eller inte. De olika skötselkategorierna för gröna tak är extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Extensiva  tak

Extensiva takplanteringar kan skapa en naturlig landskapskaraktär på stadens tak. Växtligheten kan variera mellan olika typer av mossor, sedumväxter, suckulenter, lökväxter och härdiga vilda blommor som torrängsväxter. Djupet på växtbädden (substratdjupet) varierar beroende på önskad vegetationstyp, artmångfald och systemlösning, men varierar vanligtvis mellan 30 -150 mm. Dessa substratdjup medför en last från det gröna taket (i vattenmättat tillstånd) som kan vara mellan cirka 50-250 kg/m² beroende på system och uppbyggnad. Årlig tillsyn rekommenderas för samtliga typer av extensiva takplanteringar och skötselåtgärder efter behov, om inte varje år så rimligtvis vartannat eller var tredje år.

Semi-intensiva tak

Kategorin semi-intensiva takplanteringar berör ytor på tak som fordrar en skötsel som är mer omfattande än för extensiva planteringar men som fortfarande kan vara betydligt lägre än för en vanlig trädgård. Planteringar på tak med semi-intensivt skötselbehov innefattar ett  lite bredare urval av växter, tillexempel prydnadsgräs, vedartade örter, marktäckare och vissa buskar. Bevattning och tillförsel av gödning behövs i regel. Substratdjupet för dessa planteringar kan variear mellan cirka 120-350 mm och  lasten från en sådan takplantering kan (i vattenmättat tillstånd)  beroende på system och uppbyggnad väga mellan 150-500 kg/m². Semi-intensiva planteringar kan med fördel anläggas intill eller runt om en icke vegeterade vistelseyta på tak vilket gör dem  intressanta även där bärkraften på taket är begränsad.

Intensiva tak

Takytor som är tänkta att vistas på för rekreation och lek kräver i regel en hög skötselnivå och blir per definition intensiva oavsett växtval. Intensiva takplanteringar  kan därmed variera stort i växtbäddsdjup, vilket i första hand beror önskad vegetationstyp. Gräsmattor eller perennplanteringar kan ha relativt tunna växtbäddar om 300 mm, eller ännu mindre. Växtbäddar om över 600 mm möjliggör plantering av mindre träd eller  större buskage. Vid etablering av parkmiljöer på bjälklag med större träd är substratdjupet vanligast över 1000 mm.

Med intensiva tak får vi trädgårdar och parker på större andel ytor i staden med den skillnaden att vi nyttjar taken. Skötselnivån  för intensiva takplanteringar är att jämföramed en vanlig trädgård där regelbunden bevattning, beskärning, klippning och tillförsel av gödsel förekommer.

Eftersom växtbäddens djup på en intensiv plantering varierar stort varierar även den last som intensiva tak medför. Allt ifrån ett par hundra kilo till ett par ton.  Därtill ska vikten från önskad vegetation, såsom stora träd, samt kapacitet att kunna bära alla människor som samtidigt ska kunna vistas på taket också räknas in. Detta betyder att belastningen på taket är mycket hög jämfört med extensiva och semi-intensiva gröna tak som inte primärt är till för att vistas på. Den belastningskapacitet som taket behöver dimensioneras för gör att intensiva takträdgårdar är mycket dyrare för en byggherre att anlägga än andra gröna taklösningar.

Fördelar med gröna tak

De ekologiska vinsterna av gröna tak är att de skapar förutsättningar för liv inne i staden och har en positiv inverkan på biodiversitet. Taken kan återskapa platser för lokala växter som har försvunnit från staden på grund av stadens täta bebyggelse och även utforma nya habitat om taket anläggs med växter som inte tidigare funnits i staden. Vanliga djur på gröna tak är olika nyttoinsekter såsom humlor, bin, spindlar, fjärillar, skalbaggar och blomflugor, samt därtill även vissa fåglar.

En annan stor miljömässig vinst från gröna tak är inom avrinningshantering. Genom att plantera vegetation på taket kan vattnet tas upp av växtligheten och avdunstas tillbaka till atmosfären. Dessutom har gröna tak en god vattenhållande förmåga särskilt jämfört med traditionella tak som inte har den alls. Detta bidrar till fördröjning av dagvatten och minskar trycket på stadens dagvattensystem. Olika typer av gröna tak har olika fördröjningskapacitet. Ett antal studier visar att gröna tak kan reducera den årliga avrinningen med 40-90% beroende på substratdjupet och fördröja flödet med upp till 30 minuter. Detta beror på takets konstruktionsegenskaper till exempel växtdjup, plantsorter och taklutning. Dessutom har gröna tak en roll som naturligt reningsverk för både vattnet och luft och bidrar till ett bättre klimat.

Ytterligare en fördel med en grön takanläggning är att vegetation använder solenergi för sin tillväxt och därför omvandlas det inte till värme på taken. Växtlighetens yta reflekterar därtill mer solstrålning jämfört med en traditionell takutformning vilket tillför en avkylande effekt. Gröna tak har också en potentiellt isolerande effekt och minskar bullereffekter från stadsmiljön.

Förutom de miljömässiga fördelarna har gröna tak vissa ekonomiska vinster. Anläggningskostnader för ett vegetationstäckt tak är högre jämfört med ett traditionellt tak men under takets livslängd kan detta tak spara pengar. Till exempel, ett vanligt tak är sårbart mot höga temperaturskiftningar vilka kan orsaka skador på takmaterialen. Detta leder till höga reparationskostnader och minskar takets livslängd. Gröna tak däremot reducerar temperaturskiftningar och skyddar tätskiktssystemet mot föråldring.