Om Gröna Tak

Gröna tak är ett samlingsbegrepp som används för att beskriva vegetationstäckta tak eller gröna anläggningar på bjälklag. Det avser allt ifrån ett tunt lager med sedumväxter på taket till tjocka växtbäddar med buskar och träd. I Norden har torvtak funnits länge i traditionell skandinavisk bebyggelse men kom att försvinna från städerna under 1800-talet. Det var inte förrän i slutet av 1900-talet som gröna tak åter blev populära, nu som en metod för en mer hållbar och klimatanpassad stadsbebyggelse.

Fördelar med gröna tak

Gröna tak ger en rad fördelar för människa, miljö och stadens infrastruktur.

De ekologiska vinsterna med gröna tak är att de skapar förutsättningar för ett rikare växt och djurliv inne i staden och har en positiv inverkan på den urbana biologiska mångfalden och ekologisk konnektivitet – det som gör att exempelvis en fjärilsart kan sprida sig från en stadsdel till en annan. Taken kan erbjuda livsmiljöer för olika nyttoinsekter såsom humlor, bin, spindlar, fjärillar, skalbaggar och blomflugor, samt därtill även vissa fåglar.

En vinst som kommer med gröna tak är dess kapacitet att ta om hand om dagvatten. Gröna tak en god vattenhållande förmåga och fördröjer även flöden från taket vilket minskar trycket på stadens dagvattensystem. Olika typer av gröna tak har olika fördröjningskapacitet. Ett antal studier visar att gröna tak kan reducera den årliga avrinningen med 40-90% och kan ge avrinningskoefficienter om mellan 0,7 – 0,1 beroende i första hand på hur tjock växtbädden är. Dessutom har gröna tak en roll som naturligt reningsverk för både vattnet och luft och bidrar till ett bättre klimat.

En grön takanläggning reflekterar mer solstrålning jämfört med en traditionell takutformning med mörka tätskikt som ytskikt vilket gör taken mindre varma. Avdunstning från substrat och vegetation bidrar också till lägre yttemperaturer på ytskiktet vilket kan påverka stadens klimat om gröna tak tillämpas i stor utsträckning tillsammans med stadsträd och annan stadsgrönska.

Gröna tak har också en potentiellt ljudisolerande effekt med sin växtbädd. Även här är det hur tjock växtbädden är som avgör hur stor bullerdämpningen blir, främst inne i fastigheten.

Förutom de miljömässiga fördelarna har gröna tak vissa byggnadsfysikaliska fördelar.  Ett vanligt taks tätksikt är sårbart mot snabba temperaturskiftningar och solinstrålning.  Gröna tak skyddar tätskiktet och förlänger dess livslängd med uppskattningsvis mellan 25 – 50 % beroende på taktyp och tätskikt.

Läs mer om Gröna tak i handbok om gröna tak som berör hela uppbyggnaden – från vegetation till tätskikt och allt däremellan. Läs online eller ladda ner handboken på www.gronatakhandboken.se. Vi på Grönatakinstitutet var en av de projektpartners som deltog i utvecklingen av handboken.

Olika skötselkategorier av gröna takplanteringar

Etablering av vegetation på tak kan lite grovt delas upp i tre skötselkategorier. Uppdelningen beskriver hur det är tänkt att taket ska skötas,  vilka växter som kommer att användas och om det ska vara tillgängligt för människor att vistas ute på de planterade ytorna  eller inte. De olika skötselkategorierna för gröna tak är extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Extensiva  tak

Extensiva takplanteringar kan skapa en naturlig landskapskaraktär på stadens tak. Växtligheten kan variera mellan olika typer av mossor, sedumväxter, suckulenter, lökväxter och härdiga vilda blommor som torrängsväxter. Djupet på växtbädden (substratdjupet) varierar beroende på önskad vegetationstyp, artmångfald och systemlösning, men varierar vanligtvis mellan 30 -150 mm. Dessa substratdjup medför en last från det gröna taket (i vattenmättat tillstånd) som kan vara mellan cirka 50-250 kg/m² beroende på system och uppbyggnad. Årlig tillsyn rekommenderas för samtliga typer av extensiva takplanteringar och skötselåtgärder efter behov, om inte varje år så rimligtvis vartannat eller var tredje år.

Semi-intensiva tak

Kategorin semi-intensiva takplanteringar berör ytor på tak som fordrar en skötsel som är mer omfattande än för extensiva planteringar men som fortfarande kan vara betydligt lägre än för en vanlig trädgård. Planteringar på tak med semi-intensivt skötselbehov innefattar ett  lite bredare urval av växter, tillexempel prydnadsgräs, vedartade örter, marktäckare och vissa buskar. Bevattning och tillförsel av gödning behövs i regel. Substratdjupet för dessa planteringar kan variear mellan cirka 120-350 mm och  lasten från en sådan takplantering kan (i vattenmättat tillstånd)  beroende på system och uppbyggnad väga mellan 150-500 kg/m². Semi-intensiva planteringar kan med fördel anläggas intill eller runt om en icke vegeterade vistelseyta på tak vilket gör dem  intressanta även där bärkraften på taket är begränsad.

Intensiva tak

Takytor som är tänkta att vistas på för rekreation och lek kräver i regel en hög skötselnivå och blir per definition intensiva oavsett växtval. Intensiva takplanteringar  kan därmed variera stort i växtbäddsdjup, vilket i första hand beror önskad vegetationstyp. Gräsmattor eller perennplanteringar kan ha relativt tunna växtbäddar om 300 mm, eller ännu mindre. Växtbäddar om över 600 mm möjliggör plantering av mindre träd eller  större buskage. Vid etablering av parkmiljöer på bjälklag med större träd är substratdjupet vanligast över 1000 mm.

Med intensiva tak får vi trädgårdar och parker på större andel ytor i staden med den skillnaden att vi nyttjar taken. Skötselnivån  för intensiva takplanteringar är att jämföramed en vanlig trädgård där regelbunden bevattning, beskärning, klippning och tillförsel av gödsel förekommer.

Eftersom växtbäddens djup på en intensiv plantering varierar stort varierar även den last som intensiva tak medför. Allt ifrån ett par hundra kilo till ett par ton. Därtill ska vikten från önskad vegetation, såsom stora träd, samt kapacitet att kunna bära alla människor som samtidigt ska kunna vistas på taket också räknas in. Detta betyder att belastningen på taket är mycket hög jämfört med extensiva och semi-intensiva gröna tak som inte primärt är till för att vistas på. Den belastningskapacitet som taket behöver dimensioneras för gör att intensiva takträdgårdar är mycket dyrare för en byggherre att anlägga än andra gröna taklösningar.